Hur kommer det sig att du släppt en antologi med tillbakablickar och reflektioner kring ditt liv som forskare?
- Det kändes som om det var dags nu, när jag inte längre är lika ung som jag brukade vara och övergången till ”emeritus” nalkas. Innan jag drar mig tillbaka tänkte jag därför att det kunde vara en god idé att samla några av mina mer populärt hållna artiklar i en volym, lätt åtkomlig som e-bok. Bortsett från att det roat mig att så att säga återupptäcka mig själv vill jag med antologin inspirera en och annan till tvärvetenskapligt tänkande. Jag har alltid gått mina egna vägar utan att bry mig om allmän opinion och etablerade gränser mellan forskningsfält. Resultatet har blivit ett allt annat än enkelspårigt forskarliv och författarskap.
Mycket av fokuset i boken kretsar kring Oceanien, varifrån kommer intresset för denna världsdel från första början?
- Tropikernas regnskogar, öar och laguner har lockat mig oemotståndligt alltsedan jag som liten grabb såg TV-serien ”Villervalle i Söderhavet”. Akvarier och terrarier blev mina substitut för de iakttagelser jag ville göra i fält, och jag förstod att den som ville ägna sig åt sådant måste ha en utbildning. I mitt fall innebar det en fil.kand. i biologi med geovetenskap. Under studieåren i Lund lärde jag känna författaren Sverre Holmsen, som bott på Tahiti, och sedan var det klippt. Jag bestämde mig för att resa till öarna så snart jag fått ihop tillräckligt med pengar. Nästan ett och ett halvt år i Oceanien blev det den gången, 1983–84, den mesta tiden på Rarotonga där jag fick jobb som intendent för ett marint zoo.
Grabben med smak för det exotiska finns kvar inom mig, men forskarens realistiska blick för mörkare sidor av tillvaron har tillkommit."
- Studier i socialantropologi och sociologi följde, en doktorsavhandling likaså, och för att göra en lång historia kort hamnade jag till slut på Humanekologiska avdelningen. Där fick jag utlopp för min natur- och samhällsvetenskapliga läggning och en bas för långresor. Grabben med smak för det exotiska finns kvar inom mig, men forskarens realistiska blick för mörkare sidor av tillvaron har tillkommit. Jag har t.ex. skrivit indignerat om kolonialism och kärnvapenprov i boken ”De svarta pärlornas ö” (2003), och rasbiologins historia är ett viktigt inslag i ”Den omöjliga kedjan” (2009).
Vad tror du läsaren kommer ta med sig efter att ha läst boken?
- Humanekologin är ett stort tvärvetenskapligt fält med många möjliga stigar, därav titeln. Innehållet kan nog verka spretigt, men det speglar min personlighet. Världen är alltför mångfacetterad, och var och en måste få vara ärlig mot sig själv och inte gå i intellektuella eller ideologiska ledband. Det är mycket vi inte vet, och nyfikenheten är en forskares viktigaste egenskap. Polynesierna ser framtiden som något som kommer bakifrån och inte går att se förrän den redan passerat. Det är med ett sådant perspektiv jag ställt samman min antologi, och det är min förhoppning att den ska stimulera mina läsares nyfikenhet på både framtiden och det förgångna. Nuet hinner vi aldrig ifatt.
Jag har alltid gått mina egna vägar utan att bry mig om allmän opinion och etablerade gränser mellan forskningsfält. Resultatet har blivit ett allt annat än enkelspårigt forskarliv och författarskap."
