Syftet med studien är att visa hur detta vetenskapligt ännu ej validerade djur fungerar som en intressant representant för ett gränsland mellan det verkliga och det föreställda.
- För mig har Odjuret inneburit en väg in i gränslandet mellan verklighetens natur – där kryptozoologer och observatörer menar att de sett ett ännu ej identifierat, i högsta grad verkligt djur,- och människors fantasier, förhoppningar, drömmar och meningsskapande om densamma.
Sanna har i sin studie även tittat på hur föreställningarna om detta specifika exempel förändras tillsammans med samhället, och därmed fortsätter vara ett meningsfullt fenomen för människor. Projekt visar på kraften hos dessa uppfattningar att inte bara ta form, utan också transformera över tid. På detta sätt belyser studien även frågor om när, var och för vem Storsjöodjuret spelar roll.
Varför tror du att Storsjöodjuret har fascinerat människor under så lång tid?
- Jag tror att den frågan har många olika svar. De äldre föreställningarna om en sjöorm i Storsjön var en integrerad del av vardagen, det fanns fullt av olika slags väsen att förhålla sig till. Sjöormen var ett av dem. De senare föreställningarna bygger på de tidiga men i takt med att samhället, vetenskapen och vårt sätt att vara i världen förändrades omförhandlades idén om vad sjöormen är. Nuförtiden handlar det dels om hela den här historien, men också om den spännande tanken att det kanske finns saker som vi inte är helt klara över ännu – stora upptäckter om den egna, lokala naturen/miljön/landskapet. I idén om Storsjöodjuret – och kryptider i vidare bemärkelse – finns tankar om relationen mellan människa och natur.
Kan du ge exempel på hur man förhöll sig till Storsjöodjuret förr jämfört med idag?
- I avhandlingen beskriver jag hur föreställningarna om Storsjöodjuret omförhandlas i takt med samhällets förändringar och vetenskapliga framsteg. Under 1800-talets slut går sjöormen, ett tidigare gemensamt försanthållande idé om Storsjön, över i en vetenskaplig sfär och intresserar zoologer och fornforskare. De lyckas inte verifiera arten och där fastnar Odjuret så att säga i ”limbo”. Det skämtsamma och underhållande, som är synligt redan i 1800-talsskrivningarna, hamnar i viss mån i fokus och kryptiden träder in på turismens arena.
- Idag har vi populärkulturella exempel som Birger – den lilla storsjöodjursungen (författaren Sara Strömberg och illustratören Anders Nilssons skapelse), som dels sidan vänder sig till en ny publik (barnen) men också går att se som en i en lång rad av drakar som disneyfierats och gjorts gulligare och mer ofarliga än de äldre förlagorna.
*En kryptid är en varelse som finns i berättelserna och som många tror finns men vars existens aldrig har bevistats.