Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Djuret satt på undantag: En undersökning av in vitro-köttets politiska ekologi

Forskningsprojekt inom Samhällsgeografi

Projekttitel:  Djuret satt på undantag: En undersökning av in vitro-köttets politiska ekologi

Period: 2014-2016

Kontaktperson: Erik Jönsson

Forskare på projektet:

Beskrivning

Projektet finansieras av Formas.

Under de senaste decennierna har köttkonsumtionen globalt ökat markant, och denna ökning förväntas fortsätta framöver. Det finns därmed en dokumenterad efterfrågan på kött, men också miljöproblem relaterade till dagens boskapsskötsel. 1980 konsumerades totalt 133 miljoner ton kött globalt och 2002 konsumerades 239 ton. Denna köttkonsumtion förväntas stiga till 465 miljoner ton till 2050, och i ljuset av detta har representanter för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation att hävda att miljöpåverkan per "enhet" boskap måste halveras fram till 2050 för att miljöpåverkan från boskapssektorn inte ska förvärras.

Vidare menar samma rapport att boskapssektorn därmed borde ses som ett av miljöpolitikens viktigaste fokusområden. Boskapssektorn (där både djur för köttproduktion och för mjölkproduktion räknas) står idag för 18 % av växthusgaserna och använder 30 % av jordens isfria landyta, om man räknar både betesmark och den mark som används för betesodling. De är en källa till t.ex. ammoniakutsläpp, och står för 8 % av mänsklighetens totala vattenanvändning.

I detta projekt analyserar jag försök att utveckla ett produktionssystem för in vitro-kött (dvs. kött odlat utan att ha burits av ett djur) i ljuset av dessa trender. Samtidigt som köttkonsumtionens effekter på människor och miljö uppmärksammas lovar in vitro-kött-projekt att ordna ett säkrare och mer miljövänligt sätt att producera kött.

Medan dessa sätt att producera kött förändrar var köttproduktion sker (i laboratorier istället för slakterier) kommer köttproduktion dock fortfarande vara beroende av råmaterial hämtade från olika platser och i denna studie försöker jag därför undersöka vilken sorts landskap som i framtiden kan skapas utifrån de olika tekniker som idag utvecklas för att producera kött in vitro - samt också hur dessa processer kan påverka maktförhållanden. Jag följer med andra ord möjliga framtida geografiska mönster in vitro-kött skulle leda till. Jag studerar också hur in vitro-köttets produktion finansieras idag och de sätt att tänka kring miljö, samhälle och miljöproblem som utmärker hur in vitro-kött diskuteras.

De viktigaste grundprinciperna för projektet är att alla politiska processer alltid har miljökonsekvenser, att miljön alltid kommer ses som politisk (symboliskt laddad, osv.) och att forskning måste se till både vad människor gör och vad andra levande varelser gör för att fullt ut kunna säga någonting om olika utvecklingar. Att studera dessa frågor kan ge en värdefull insikt i hur problem och lösningar formuleras i miljödebatter och hur mänsklig diet diskuteras. Det ger en möjlighet att se hur ny teknik skapar nya landskap och vilka konflikter som denna nya teknik kan leda till samt vilka framtidsvisioner som finns.

Att fullt ut förstå denna sorts processer är mycket viktigt för att kunna säga något om huruvida in vitro-kött kan ses som ett hållbart projekt och är av intresse för landsbygdsplanering på lång sikt, diskussioner inom universitetet, samt alla som har ett intresse av hur nyskapande teknik kan leda till nya framtidsvisioner och förändrade platser.

Rent konkret så försöker jag förstå in vitro-köttets påverkan och placering genom studier av den forskning som sker och de debatter som finns i USA och i Nederländerna. I USA har forskare lyckats producera ätbart guldfiskkött, i ett projekt finansierat av NASA (dvs. USA:s federala myndighet för rymdfart) medan Mark Post på Maastrichts universitet 2012 fick mycket uppmärksamhet då han hävdade att den första ätbara in vitro-producerade hamburgaren snart skulle vara verklighet. Även i Nederländerna har staten spelat en viktig roll i finansieringen av forskning kring in vitro-kött.

Nederländska forskare har varit aktiva i skapandet av "the In Vitro Meat Consortium", en internationell sammanslutning av forskare som strävar efter att föra forskningen kring in vitro-kött framåt medan den Amerikanska djurrättsorganisationen PETA i USA erbjudit en miljon dollar till den förste som lyckas producera säljbar in vitro-kyckling. I USA finns också New Harvest, en organisation som försöker främja arbete för in vitro-kött och sprida forskningsresultat. I mina nedslag kommer jag intervjua nyckelpersoner inom in vitro-forskningen, representanter för de som finansierar forskning, statliga organ, och representanter för den befintliga boskapsindustrin i Nederländerna och USA.